Det enda säkra sättet att bedöma eventuella radonproblem är genom en noggrann radonmätning. Blåbetong var ett populärt byggmaterial som användes flitigt mellan 1929 och 1975. Materialet fanns på plats i väggar och bjälklag, vilket resulterade i att många bostäder från den perioden fortfarande kan innehålla blåbetong. Trots dess popularitet är närvaron av blåbetong i ett hus inte automatiskt kopplad till höga radonhalter. Avgörande faktorer inkluderar vilka delar av huset som består av blåbetong och ventilationssystemet.
Under en radonmätning analyseras radonhalterna i bostaden för att fastställa om de överskrider gränsvärdet på 200 Bq/m³. För att erhålla tillförlitliga resultat bör mätningen utföras under eldningssäsongen, som sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april, och pågå i minst två månader.
Om mätningen indikerar högre radonhalter krävs en mer djupgående analys, en så kallad radonbesiktning. Genom att använda en gammamätare kan man härleda eventuella problem till blåbetongen. Gammamätning ger svar direkt på var i huset blåbetongen finns och om den genererar höga eller låga radonhalter. För dem som redan misstänker att blåbetong finns i huset kan en gammamätning vara bra för att få snabba och precisa resultat utan att först genomföra en radonmätning.
För att åtgärda problem med blåbetong i huset är en vanlig åtgärd att förbättra inomhusluftens omsättning genom att optimera ventilationssystemet. Detta kan bidra till att minska radonhalterna och skapa en säkrare inomhusmiljö. Att vara medveten om möjligheten till blåbetong i äldre hus och vidta åtgärder för att säkerställa låga radonhalter är ett viktigt steg mot att skapa en hälsosam boendemiljö.